Alla som spelar tennis känner igen känslan. Racketen kommer nysträngad från maskinen, strängbädden känns krispig och kontrollerad, och det finns en tydlig respons i träffen. Men efter några pass händer något. Bollen börjar kanske flyga lite längre, kontrollen minskar och racketen känns inte riktigt lika distinkt längre.

Alla tennissträngar tappar spänning över tid, men fenomenet märks särskilt tydligt hos polyestersträngar. Därför fokuserar den här artikeln främst på polyester och co-polyester. De kan fortfarande vara hela och se helt okej ut, men ändå ha tappat mycket av sin spelbarhet. Därför är det inte alltid bäst att vänta tills strängen går av. Med polyester är känslan i racketen ofta en bättre signal än själva brottet.

I den här artikeln går jag igenom varför polyestersträngar tappar spänning, vad som händer i materialet och varför en sträng kan kännas “död” långt innan den faktiskt går av.

Vad händer i polyestersträngen efter strängning?

Polyester och co-polyester är uppbyggda av polymerer, alltså långa molekylkedjor som påverkas när de sträcks ut och belastas. Till skillnad från ett perfekt elastiskt material återgår de inte helt till sitt ursprungsläge. Materialet börjar i stället gradvis att “slappna av” efter att det har sträckts ut.

Inom materialfysiken kallas detta för viskoelasticitet, och det är en av de viktigaste orsakerna till att polyestersträngar tappar spänning över tid.

Förenklat kan man säga att molekylkedjorna i materialet långsamt hittar nya positioner efter att strängen har dragits upp i strängmaskinen. Det gör att strängen gradvis förlorar en del av den kraft som fanns direkt efter strängningen, även om den fortfarande sitter kvar på samma plats i racketen.

Det är en av huvudförklaringarna till att strängen tappar spänning. Strängen sitter fortfarande kvar i racketen, men kraften i materialet minskar gradvis. När spänningen sjunker deformeras strängbädden mer vid bollträff och fungerar mer som en trampolin.

Resultatet blir ofta att bollen lämnar racketen med en högre utgångsvinkel och att spelaren upplever mindre kontroll. Det är en av anledningarna till att bollen ofta börjar flyga längre när strängarna blir gamla.

Spänningsrelaxation – därför sjunker kraften i strängen

Tänk dig att du drar ut ett gummiband och håller det spänt. I början drar det tillbaka hårt, men efter en stund känns motståndet lite svagare trots att du håller det lika långt utsträckt. Något liknande händer i en polyestersträng.

Det viktigaste begreppet är spänningsrelaxation, eller stress relaxation på engelska. När en sträng dras upp till exempelvis 23 kg i maskinen och sedan låses fast i racketen hålls den vid ungefär samma längd. Men eftersom polyester är viskoelastiskt börjar materialet direkt att anpassa sig till den nya belastningen.

När strängen har dragits upp till önskat kilo i strängmaskinen börjar materialet direkt att slappna av. Därför sjunker spänningen gradvis över tid, även om racketen inte används.

Krypning – när materialet långsamt töjs

Ett närliggande begrepp är krypning, eller creep. Krypning innebär att ett material långsamt töjs ut när det utsätts för belastning under en längre tid. Fenomenet förekommer även i tennissträngar och kan ske både under strängningsprocessen och när strängen utsätts för upprepad belastning under spel.

Skillnaden kan förenklas så här: spänningsrelaxation innebär att strängen hålls vid ungefär samma längd men gradvis tappar kraft, medan krypning innebär att materialet långsamt förändrar sin längd när det utsätts för belastning.

Båda fenomenen hänger ihop med att polyester är ett viskoelastiskt material. När det gäller varför en färdigsträngad racket tappar spänning över tid är dock spänningsrelaxation den viktigaste förklaringen. Det är därför spänningen kan sjunka även när racketen bara ligger i väskan och inte används.

Det stora tappet börjar redan vid strängningen

Det är lätt att tro att strängarna börjar tappa spänning först när man börjar spela. Men processen startar redan i strängningsmaskinen. När strängen dras, kläms fast, vävs genom racketen och knyts hinner det redan hända mycket.

En stor del av spänningsförlusten beror på att strängen relaxerar direkt när den sträcks ut. Samtidigt påverkas racketramen. En racketram är inte helt stum, utan pressas ihop något när strängarna dras in mot mitten. Det gör att de strängar som redan är dragna också påverkas.

Friktion spelar också roll. När huvudsträngar och tvärsträngar korsar varandra uppstår friktion, vilket gör att spänningen inte fördelas helt jämnt i hela strängbädden direkt. Strängarna behöver sätta sig. Det är en av anledningarna till att två racketar med samma sträng och samma kilo ändå kan kännas lite olika beroende på maskin, teknik och hur strängen hanteras.

Vad händer när du börjar spela?

När bollen träffar strängbädden utsätts strängarna för en snabb och kraftig belastning. De böjs, sträcks och rör sig mot varandra. Vid topspin glider framför allt huvudsträngarna i sidled och försöker sedan snäppa tillbaka. Det är det som ofta kallas snapback.

Varje bollträff belastar materialet på nytt. En del av deformationen är elastisk och fjädrar tillbaka direkt, men en liten del bidrar till att materialet fortsätter att förändras. Därför sjunker spänningen snabbare när du spelar än när racketen bara ligger still.

För dig som spelare märks det ofta som att racketen förändras ganska snabbt under de första timmarna efter en ny strängning. Först kan känslan vara fast och tydlig. Efter ett tag blir strängbädden ofta något mjukare, lösare eller mindre precis.

Varför polyester tappar spelbarhet så tydligt

Polyestersträngar är populära eftersom de ger kontroll, hållbarhet och bra möjlighet till spin. De passar särskilt bra för spelare som slår med hög fart, mycket topspin eller vill kunna svinga igenom bollen utan att den flyger för mycket.

I dagens tennis bygger mycket av spelet på topspin. Genom att ge bollen rotation kan spelaren slå hårdare samtidigt som bollen fortfarande landar innanför baslinjen. Även spelare som Roger Federer, som ofta förknippas med ett elegant och varierat spel, använder mycket topspin för att skapa kontroll, vinklar och marginal över nätet.

Polyestersträngarnas förmåga att skapa kontroll vid höga svinghastigheter är en viktig anledning till att de dominerar på både ATP- och WTA-touren. Men samma egenskaper gör också att polyester är känsligt när det gäller spelbarhet över tid.

Polyester är styvare och mindre elastiskt än många andra strängmaterial. Det är en del av kontrollkänslan, men när materialet tappar spänning och elasticitet förändras känslan ganska tydligt.

Strängen kan fortfarande vara hel, men den svarar inte längre på samma sätt. Det är det många menar när de säger att en polyestersträng har blivit död.

En död polyestersträng är inte bara en lös sträng

En död polyestersträng handlar inte bara om att spänningen har sjunkit. Den kan ibland kännas lösare och mer okontrollerad, men samtidigt också stummare och mindre behaglig. Det låter motsägelsefullt, men det är ganska vanligt.

Det beror på att flera saker förändras samtidigt. Spänningen sjunker, strängbäddens styvhet förändras, energireturen minskar och strängarna kan börja röra sig sämre. Även snapback-effekten kan försämras.

Det är därför en gammal poly ibland kan kännas märklig. Bollen kan flyga mer, men träffen känns ändå inte mjuk och elastisk. Man får mindre kontroll men inte nödvändigtvis en skönare känsla.

Snapback och spin påverkas också

En stor anledning till att många väljer polyester är spinpotentialen. När du slår med topspin rör sig huvudsträngarna i sidled. Om de kan glida och sedan snäppa tillbaka effektivt bidrar det till mer rotation på bollen.

Men för att snapback ska fungera bra behöver strängarna kunna röra sig och återgå snabbt. När polyestern tappar spänning, blir nött och börjar skapa mer friktion i korsningarna kan den effekten försämras.

Det är ofta då man märker att bollen inte längre dyker ner i banan på samma sätt. Man slår ungefär som vanligt, men får inte samma trygghet i längd och kontroll. Många spelare beskriver det som att de måste spela mer försiktigt för att hålla bollen innanför linjerna.

Temperatur påverkar också strängen

Polyester påverkas av temperatur. Värme gör att polymerkedjorna i materialet blir mer rörliga, vilket kan påskynda spänningsrelaxationen. Därför är det ingen bra idé att lämna racketen i en varm bil eller i direkt solljus under längre tid.

Ett racket som legat varmt kan kännas lösare och mindre kontrollerat. I kyla kan samma racket i stället upplevas fastare och stummare. Temperatur påverkar inte bara hur strängen åldras över tid, utan också hur den spelar för stunden.

På hög nivå kan även relativt små temperaturskillnader göra skillnad. Därför har många professionella spelare flera racketar tillgängliga med något olika strängspänning. Vid utomhusturneringar kan spänningen anpassas efter temperatur, luftfuktighet och spelunderlag för att ge en så jämn känsla som möjligt under matchen.

Det betyder inte att strängen förstörs direkt av en varm sommardag, men stora temperaturväxlingar och hög värme hjälper inte om du vill bevara känslan så länge som möjligt.

Därför ska du inte bara vänta tills strängen går av

Med polyester är det inte alltid brottet som avgör när det är dags att stränga om. Många motionärer slår inte av polyestersträngar särskilt ofta. Strängen kan sitta kvar vecka efter vecka, ibland månad efter månad.

Problemet är att spelbarheten ofta försvinner långt innan strängen går av. En polyestersträng som har tappat mycket spänning och elasticitet kan ge sämre kontroll, sämre känsla och högre belastning på armen, särskilt om du redan är känslig i handled, armbåge eller axel.

Som riktlinje är polyester ofta som bäst under de första 10–20 speltimmarna. För vissa hårdslående spelare är fönstret kortare. För en lugnare motionär kan känslan hålla längre, men det är ändå bra att inte bara titta på om strängen är hel.

Kan man minska spänningsförlusten?

Man kan inte stoppa spänningsförlust helt. Det är en naturlig del av materialets egenskaper. Däremot kan man påverka hur mycket och hur snabbt det märks.

Det viktigaste är att välja rätt sträng från början. Alla polyestersträngar beter sig inte likadant. Vissa är styvare och mer kontrollinriktade, medan andra är mjukare och mer elastiska. En spelare som inte slår så hårt behöver ofta inte den styvaste polyestern.

Det är också klokt att inte stränga onödigt hårt. Högre kilo ger inte automatiskt bättre kontroll. För hårt strängad polyester kan bli stum, obekväm och tappa spelbarhet snabbt. Många motionärer får ofta bättre känsla och mer hjälp av en något lägre spänning.

Förvaring spelar också roll. Undvik varma bilar, direkt sol och stora temperaturväxlingar. Det gör skillnad över tid, särskilt om du vill att racketen ska kännas så jämnt som möjligt mellan passen.

Pre-stretch är en funktion på många strängningsmaskiner där strängen först dras ut lite extra innan den spänns till önskat strängtryck. Tanken är att minska den spänningsförlust som normalt sker direkt efter strängningen. För vissa strängar kan detta ge bättre spänningsstabilitet, men det kan också göra känslan något fastare. Effekten varierar mellan olika strängtyper och spelare. För natursenor är detta vanlig, för polyester ovanligt. Många menar att man förstör känslan redan innan man börjat spela med strängen.

Hur länge är en polyestersträng spelbar?

Det finns inget exakt antal timmar som gäller för alla spelare. Hur länge en polyestersträng känns bra beror bland annat på spelstil, strängmodell, strängtryck och hur hårt du slår bollen.

Men generellt följer de flesta polyestersträngar ungefär samma mönster:

0–5 timmar  
Strängen är som mest livlig och responsiv. Kontroll, spin och snapback fungerar optimalt.

5–10 timmar
För många motionärer känns strängen fortfarande mycket bra. En del av den initiala spänningsförlusten har redan skett, men spelbarheten är fortfarande hög.

10–20 timmar
Nu börjar många polyestersträngar tappa en del av sina ursprungliga egenskaper. Kontroll, känsla och snapback kan försämras gradvis. Hur tydligt det märks varierar mellan olika strängar och spelare.

20+ timmar
För många spelare börjar strängen kännas märkbart annorlunda. Den kan fortfarande vara hel, men spelbarheten har ofta försämrats betydligt jämfört med när den var ny.

Det är också viktigt att komma ihåg att spelbarhet och hållbarhet inte är samma sak. En polyestersträng kan hålla i 50 timmar utan att gå av, men det betyder inte att den spelar lika bra efter 50 timmar som efter 5 timmar.

Sammanfattning

Polyestersträngar tappar spänning eftersom materialet är viskoelastiskt. När strängen dras ut och hålls fast i racketen börjar den direkt anpassa sig till belastningen. Den viktigaste processen kallas spänningsrelaxation, eller stress relaxation.

En stor del av tappet sker redan vid strängningen och den första tiden efteråt. Sedan fortsätter processen när du spelar, eftersom varje bollträff belastar strängen på nytt.

För polyester handlar det inte bara om att spänningen sjunker. Strängen tappar också respons, elasticitet och ibland sin förmåga att röra sig och snäppa tillbaka på samma sätt som när den var ny.

Det är därför en polyestersträng kan vara hel men ändå förbrukad. Känslan i racketen är ofta en bättre signal än om strängen fortfarande sitter kvar. När kontrollen minskar, träffen känns dovare eller strängen börjar kännas stum och död, då är det ofta dags att stränga om.

En ny strängning handlar inte bara om nya strängar. Det handlar om att få tillbaka den känsla, kontroll och trygghet som gör att racketen spelar som det gjorde när strängarna var nya.

Vill du läsa mer om tennissträngar, strängtryck och hur du väljer rätt uppsättning? Läs gärna min strängguide.