Hur hårt ska man stränga sitt tennisracket?
Hur hårt man ska stränga sitt tennisracket och vilket strängtryck man ska välja är en av de vanligaste och mest omdiskuterade frågorna inom tennis.
Frågar du tio spelare får du ofta tio olika svar. Vissa hävdar att högre strängtryck ger bättre kontroll. Andra menar att lösare strängar ger mer fart, mer spinn eller bättre känsla.
Sanningen är att det finns många myter kring strängspänning. Forskningen visar att verkligheten är betydligt mer nyanserad än vad många tror.
Det är också en av de vanligaste frågorna jag får:
“Vilket strängtryck ska jag ha?”
Många spelare letar efter det perfekta strängtrycket och hoppas att det finns ett magiskt kilotal som passar alla. Sanningen är att det inte gör det. Rätt strängtryck beror bland annat på vilken sträng du använder, hur hårt du slår och vilken känsla du vill ha i racketen.
I den här guiden går jag igenom vad forskningen faktiskt säger, hur synen på strängtryck har förändrats genom åren och hur du kan hitta rätt strängspänning för just ditt spel.
Min rekommenderade startpunkt
Välj spelartyp och strängtyp för att få en rekommenderad startpunkt. Finjustera sedan strängspänningen med reglaget.
Du ligger inom en lämplig startzon. Börja här och justera helst bara 0,5–1 kg åt gången när du strängar om.
Rekommendationen är en startpunkt. Racketmodell, sträng, teknik och personliga preferenser påverkar vilken strängspänning som fungerar bäst.
Om du är osäker är följande en mycket bra utgångspunkt:
| Typ av spelare | Rekommenderad start |
|---|---|
| Nybörjare | 22–24 kg |
| Motionär | 22–24 kg |
| Seriespelare | 21–24 kg |
| Junior | 20–23 kg |
| Veteran eller känslig arm | 20–22 kg |
Spelar du med polyester rekommenderar jag normalt att ligga ungefär 1 kg lägre än om du spelar med multifilament.
För de flesta motionärer är det faktiskt vanligare att stränga för hårt än för löst.
Hur har strängtrycket utvecklats?
När lawn tennis började på 1800-talet användes naturliga tarmsträngar, så kallad natursträng (natural gut). Strängspänningarna var ofta lägre än många tror idag, bland annat eftersom utrustningen såg helt annorlunda ut än moderna racketar.
Under stora delar av 1900-talet blev högre strängspänningar allt vanligare, särskilt bland tävlingsspelare som sökte mer kontroll. Många spelare trodde att högre spänning gav bättre kontroll, och det var inte ovanligt att tävlingsspelare strängade betydligt hårdare än vad som är vanligt idag.
Utvecklingen tog däremot en ny riktning när polyestersträngarna slog igenom på allvar under 1990- och 2000-talet. Polyester är betydligt styvare än traditionella nylon- och multifilamentsträngar, vilket gjorde att många spelare började sänka sina strängtryck igen.
Idag ligger genomsnittet på ATP-touren ungefär runt 22–24 kg, men variationen är stor. Vissa spelare ligger fortfarande betydligt högre medan andra spelar på nivåer som många motionärer skulle uppfatta som extremt låga.

Så här såg det ut på Atlanta Open. Många blir förvånade när de ser hur lågt flera ATP-spelare faktiskt strängar sina racketar. Trots myten om att proffsen spelar med extremt höga strängspänningar ligger många runt 21–22 kg, och vissa betydligt lägre än så. Det är ett bra exempel på hur synen på strängtryck har förändrats under de senaste decennierna.
Det visar hur synen på strängtryck har förändrats. Från att tidigare ha handlat om att stränga så hårt som möjligt för kontroll, handlar det idag oftare om att hitta rätt balans mellan kontroll, komfort, spinn och känsla.
Fysik och mekanik – vad händer egentligen vid bollträffen?

När en tennisboll träffar racketen är kontakttiden förvånansvärt kort – bara ungefär 5–6 millisekunder.
Under den korta stunden deformeras både bollen och strängbädden. Energi lagras och frigörs innan bollen lämnar racketen igen.
Det är här många av missförstånden kring strängtryck uppstår.
Trampolineffekten är verklig – men mindre än många tror
Ett vanligt argument för att stränga lösare är att man får mer fart genom den så kallade trampolineffekten. Tanken är att en mjukare strängbädd deformeras mer vid bollträffen och därmed hjälper till att skjuta iväg bollen.
Det ligger faktiskt något i det, men forskningen visar att effekten är mindre än många tror. ITF har exempelvis visat att en sänkning av strängspänningen med hela 25 procent bara ger ungefär 2 procent högre bollhastighet i grundslag.
För de flesta spelare är det därför inte farten som märks mest när strängtrycket förändras. Det som brukar märkas tydligast är istället känslan i racketen, komforten för armen och hur högt eller lågt bollen lämnar strängbädden.
Om man ska sammanfatta forskningen med en enda mening så är det kanske denna:
Lösare strängar ger oftare mer djup, högre bollbana och bättre komfort än märkbart mer fart.
Det här är också något som många erfarna strängare lyfter fram. Paul Skipp, master stringer på Wimbledon, menar att begreppet “mer kraft” ofta används fel när man pratar om lägre strängspänning. I en intervju hos Tennisnerd förklarar han att lägre strängspänning främst ger mer djup i slagen – inte nödvändigtvis högre bollhastighet:
“Vi bör inte prata om mer fart när vi pratar om lägre strängtryck. Det man oftast får är mer djup i slagen, inte högre bollhastighet.”

Paul Skipp, Master Stringer at Wimbledon
En lösare strängbädd ger ofta en något högre utgångsvinkel, vilket kan göra att bollen flyger längre om spelaren inte anpassar sitt spel. Det är därför många upplever att de tappar kontroll när de sänker strängtrycket, trots att skillnaden i faktisk bollhastighet är ganska liten.

Det är också en viktig anledning till att många upplever att högre strängspänning ger bättre kontroll – även om skillnaden i ren bollhastighet faktiskt är liten.
Varför känns högre strängtryck mer kontrollerat?
När strängbädden blir styvare deformeras den mindre vid bollträffen. Det påverkar hur bollen lämnar racketen och är en av anledningarna till att många spelare upplever bättre kontroll när de höjer strängtrycket.
En styvare strängbädd ger vanligtvis:
- Lägre utgångsvinkel
- Lägre bollbana
- Fastare träffkänsla
- Mindre deformation av strängbädden
Resultatet blir att bollen ofta beter sig mer förutsägbart, vilket många tolkar som bättre kontroll.
Det betyder däremot inte att bollen tappar särskilt mycket fart. Forskningen visar att skillnaden i bollhastighet mellan olika strängspänningar vanligtvis är mindre än många tror.
I praktiken handlar därför “kontroll” ofta mer om att bollbanan blir lättare att förutse och hålla inom banans linjer än att bollen faktiskt går långsammare.
En annan viktig sak att komma ihåg är att kontroll inte bara påverkas av strängtrycket. Strängtyp, racketmodell, teknik och träffpunkt spelar också stor roll. Ett vanligt misstag är att höja strängtrycket för att få bättre kontroll när problemet egentligen är fel strängtyp eller en sträng som tappat spänning.
I många fall ger ett byte av sträng större effekt än att gå från exempelvis 23 till 25 kg.
Ger lägre strängtryck mer spinn?
Det här är en av tennisvärldens mest omdebatterade frågor, och kanske också ett av de områden där det finns flest myter.
Frågar du tio spelare får du ofta tio olika svar. Många av råden bygger på personliga erfarenheter som sedan upprepas så många gånger att de till slut uppfattas som fakta.
Ett vanligt exempel är påståendet att lägre strängspänning automatiskt ger mer spinn. Verkligheten är betydligt mer komplex än så. Forskningen visar att spinn påverkas av många faktorer, där strängspänningen bara är en av flera pusselbitar.
Bland annat spelar följande in:
- Strängtyp
- Strängmönster
- Friktionen mellan strängarna
- Hur snabbt och brant spelaren svingar
Enligt forskning från Tennis Warehouse University påverkas spinn av flera faktorer, bland annat strängarnas styvhet, friktion och hur de rör sig vid bollträffen. Du kan läsa mer om detta i artikeln Spin and String Stiffness.
I vissa moderna polyesteruppsättningar kan en lägre strängspänning göra att strängarna rör sig mer vid bollträffen och sedan snäpper tillbaka på ett effektivt sätt. Det kan i sin tur bidra till mer spinn.
I andra racket- och strängkombinationer är effekten däremot mycket liten eller i praktiken obefintlig.
Min erfarenhet är att spelare ofta överskattar betydelsen av ett eller två kilo i strängtryck och underskattar betydelsen av att välja rätt sträng. En spinorienterad polyester ger vanligtvis större effekt på spinnen än att bara sänka strängtrycket några kilo.
Det stöds också av mätdata från Tennis Warehouse Universitys omfattande strängdatabas över strängprestanda, där man kan se att olika strängar skiljer sig betydligt åt i spinpotential även när de testas under liknande förhållanden.
Det finns därför inget universellt svar som säger att lösare strängar alltid ger mer spinn. Om målet är att öka spinnen behöver man se till hela setupen – racket, strängtyp, strängmönster och spelstil – snarare än att bara fokusera på strängtrycket.
Vill du fördjupa dig ytterligare i hur strängspänning påverkar fart, kontroll och spinn rekommenderar jag även Rod Cross genomgång Customising Tennis Racquets by Changing String Tension, som är en av de mest citerade artiklarna inom området.
Varför känns ett racket olika från dag till dag?
Många spelare upplever att ett nysträngat racket känns fantastiskt de första timmarna eller de första spelpassen. Det är ingen inbillning.
Strängar börjar nämligen tappa spänning redan direkt efter strängningen. Hur snabbt det går beror bland annat på vilket material du spelar med. Polyester tappar generellt spänning snabbare än multifilament och naturtarm, vilket är en av anledningarna till att ett racket kan kännas annorlunda efter bara några spelpass.
Även temperaturen påverkar hur strängarna beter sig. Ett racket som lämnas i en varm bil eller utsätts för höga temperaturer under längre tid kan tappa betydligt mer spänning än ett racket som förvaras i normal rumstemperatur.
Det är också därför två racketar som ursprungligen strängats till exakt samma kilo inte nödvändigtvis känns likadana några veckor senare. Strängarnas ålder, hur mycket de har spelats med och hur de har förvarats påverkar känslan minst lika mycket som den ursprungliga strängspänningen.
Min erfarenhet är att många spelare börjar jaga ett nytt kilotal när racketen känns sämre, när det egentligen handlar om att strängarna har tappat sin spänst och spelbarhet. Ofta är lösningen helt enkelt att stränga om racketen, inte att ändra strängtrycket.
Vad säger forskningen om strängtryck?

Strängspänning är ett område där det finns många åsikter och nästan lika många myter.
Därför kan det vara intressant att titta på vad forskarna faktiskt har kommit fram till. Tabellen nedan sammanfattar några av de mest citerade studierna på området.
Varning: Nu lämnar vi omklädningsrummet och går in i laboratoriet.
| Studie | Vad man testade | Resultat |
|---|---|---|
| ITF | Effekten av olika strängspänningar | 25 % lägre strängspänning gav bara cirka 2 % högre bollhastighet. |
| Bower & Cross (2005) | Spel på bana med olika spänningar | Lägre spänning gav något högre fart. Högre spänning gav fler bollar i nätet. |
| Bower & Cross (2008) | Elitspelare jämförde olika spänningar | De flesta kunde inte säkert känna skillnaden mellan flera av testnivåerna. |
| Mohandhas m.fl. (2016) | Belastning på arm och armbåge | Lägre strängspänning gav lägst belastning på armbågen. |
| Zhao m.fl. (2025) | Forehands med olika spänningar | Mellanspänning gav bäst kombination av fart och kontroll. |
Vad kan vi lära oss av detta?
Det intressanta är att forskningen i stort sett bekräftar det som många erfarna strängare har sett i praktiken under lång tid:
- Skillnaderna i fart är mindre än många tror.
- Komforten påverkas mer än bollhastigheten.
- Lägre strängspänning är skonsammare för armen.
- Ett mellanområde runt 22–24 kg fungerar bra för de flesta spelare.
- Att hitta rätt strängtyp är ofta viktigare än att jaga ett specifikt kilotal.
Vad händer när man strängar lösare eller hårdare?
Det finns många påståenden om hur strängtrycket påverkar spelet. Vissa menar att lösare strängar ger betydligt mer fart, medan andra hävdar att hårdare strängning automatiskt ger bättre kontroll.
Verkligheten är lite mer nyanserad än så. Skillnaderna i bollhastighet är ofta mindre än många tror, medan känsla, komfort och bollbana påverkas betydligt mer.
Tabellen nedan sammanfattar de vanligaste effekterna av att stränga lösare respektive hårdare.
| Egenskap | Lösare strängning | Hårdare strängning |
|---|---|---|
| Känsla | Mjukare och mer förlåtande träff. | Fastare och mer direkt träffkänsla. |
| Bollbana | Ofta högre bollbana och lättare djup. | Ofta lägre bollbana och flackare utgångsvinkel. |
| Fart | Kan ge lite högre bollhastighet, men skillnaden är oftast liten. | Kan ge något lägre fart, men effekten är mindre än många tror. |
| Kontroll | Kan göra att bollen oftare går lång om spelaren inte anpassar sig. | Upplevs ofta som mer kontrollerat eftersom bollbanan blir lägre. |
| Komfort | Mer armvänligt och lägre belastning på arm och armbåge. | Hårdare mot armen och mindre förlåtande vid felträffar. |
Hur påverkar strängmaterialet?
Strängtrycket spelar roll, men strängmaterialet påverkar ofta känslan ännu mer. Två racketar som är strängade med samma strängspänning kan kännas helt olika beroende på om du spelar med polyester, multifilament, nylon eller naturtarm.
Tabellen nedan är en förenklad jämförelse. Den ska inte ses som en exakt sanning för varje enskild sträng, men den visar de vanligaste skillnaderna mellan olika strängtyper.
| Egenskap | Natur | Nylon | Polyester | Multi |
|---|---|---|---|---|
| Fart | ||||
| Komfort | ||||
| Spänning | ||||
| Kontroll | ||||
| Pris |
Försök att bara ändra en sak i taget. Om du både byter sträng och ändrar strängtrycket samtidigt blir det svårt att veta vad som faktiskt gjorde skillnad.
En viktig slutsats är att polyester normalt bör strängas något lösare än multifilament.
Hybrid är också ett bra alternativ för många spelare. Då kombinerar man till exempel polyester med multifilament för att få en bättre balans mellan kontroll, komfort och hållbarhet.
Så hittar du rätt strängtryck
Det finns inget perfekt strängtryck som passar alla spelare. Det bästa sättet att hitta rätt är att börja i ett rimligt område och sedan göra små justeringar utifrån hur bollen faktiskt beter sig på banan.
För de flesta motionärer är 22–24 kg en mycket bra utgångspunkt. Spela några pass, utvärdera känslan och justera sedan högst 1 kg åt gången.
Om du är osäker kan du använda tabellen nedan som en enkel felsökningsguide.
| Om du upplever att… | Testa att… |
|---|---|
| Bollarna flyger för långt | Höja strängtrycket med 1 kg |
| Du har svårt att få djup i slagen | Sänka strängtrycket med 1 kg |
| Du får ont i arm eller armbåge | Sänka 1–2 kg eller byta till en mjukare sträng |
| Allt känns ganska bra | Låta bli att ändra något |
Kom ihåg att förändringar i strängtryck ofta ger mindre effekt än många tror. Om du fortfarande inte får den känsla du söker kan det vara värt att titta på strängtypen, racketen eller när du senast strängade om racketen.
I många fall gör ett byte av sträng större skillnad än att gå upp eller ned ett kilo i strängspänning.
Ska man ha samma strängtryck i längs- och tvärsträngarna?
De flesta spelare strängar med samma spänning i både längssträngarna (mains) och tvärsträngarna (crosses). Det fungerar utmärkt och är också det jag normalt rekommenderar som utgångspunkt.
Samtidigt finns det spelare som väljer att ha olika strängtryck i mains och crosses. Ett vanligt upplägg är att stränga de tvärgående strängarna 1–2 kg lösare än de längsgående.
Tanken bakom detta är att längssträngarna då kan röra sig friare vid bollträffen och snäppa tillbaka mer effektivt. I vissa polyesteruppsättningar kan det bidra till högre spinpotential och en något livligare känsla i racketen.
Det är dock viktigt att sätta effekten i perspektiv. Forskningen visar att strängtyp, racketmodell och spelarens svinghastighet har betydligt större påverkan på spinnen än små skillnader mellan mains och crosses.
För de flesta motionärer är därför valet av rätt sträng och ett lämpligt grundtryck viktigare än att experimentera med olika spänning i längs- och tvärsträngar.
Vill du testa själv är en försiktig start att behålla din vanliga spänning i mains och sänka crosses med 1 kg. Då får du en liten förändring utan att racketens karaktär förändras alltför mycket.
Motstå frestelsen att justera hela tiden
Det sista rådet är faktiskt det svåraste.
Många spelare ändrar strängtrycket efter en dålig träning eller en dålig match. Men tennis är ett komplext spel där dagsform, motstånd, väder och underlag påverkar minst lika mycket som ett kilo upp eller ned i strängspänning.
Om racketen känns bra och resultaten är ungefär som du vill ha dem finns det ofta mer att vinna på att spela vidare än att börja experimentera igen.
Min erfarenhet är att de flesta spelare hittar rätt snabbare genom att göra små förändringar sällan, än genom att göra stora förändringar ofta.
Min slutsats
Efter att ha strängat många racketar och experimenterat med olika strängar och strängtryck har jag landat i samma slutsats som mycket av forskningen: de flesta motionärer tjänar mer på att spela med lite lägre strängtryck än de tror.
Många lägger stor energi på att hitta det perfekta kilotalet, men i praktiken är skillnaderna i fart ofta mindre än man förväntar sig. Däremot påverkas känslan, komforten och bollbanan betydligt mer.
För majoriteten av spelare tycker jag att 22–24 kg är en mycket bra utgångspunkt. Spelar du med polyester fungerar ofta 21–23 kg utmärkt, särskilt om du vill ha en mer komfortabel och armvänlig setup.
Om jag bara fick ge ett råd skulle det vara detta: lägg mer tid på att hitta rätt strängtyp än på att jaga ett specifikt kilotal.
Det viktigaste är därför inte att hitta den “perfekta” spänningen direkt, utan att utgå från en rimlig nivå och sedan justera utifrån hur bollen faktiskt beter sig på banan. Det är så du hittar den setup som passar just dig.
Vill du läsa mer om strängning kolla in min strängguide.


Lämna ett svar