Hur påverkar temperaturen tennissträngar?

Temperatur och tennissträngar hänger ihop, även om skillnaderna ofta är måttliga. Har du någon gång upplevt att racketen känns hård och stum en kall vårdag, men mjuk och livlig när du spelar mitt i sommarvärmen? Det är inte bara inbillning.

Temperaturen påverkar tennissträngarnas styvhet och elasticitet. I kyla blir strängbädden generellt styvare, medan värme gör den mjukare och mer elastisk. Samtidigt förändras även tennisbollens studs, luftens motstånd och hur lätt spelaren kommer upp i normal rörlighet. Därför kan skillnaden på banan kännas större än vad strängarna ensamma kan förklara.

I den här artikeln går vi igenom vad som faktiskt händer i strängmaterialet, vad laboratorietester visar och om du bör ändra strängtrycket beroende på temperaturen.

Det korta svaret

Temperaturens huvudsakliga påverkan på tennissträngar kan sammanfattas så här:

• Kyla gör strängarna styvare och mindre elastiska.
• Värme gör strängarna mjukare och mer töjbara.
• Långvarig värme kan påskynda förlusten av strängtryck.
• Olika strängmaterial och modeller påverkas olika mycket.

Det är alltså något förenklat att säga att kyla höjer strängtrycket och värme sänker det. Det som framför allt förändras är strängmaterialets styvhet och elasticitet vid bollträffen.

Varför reagerar tennissträngar på temperaturen?

De flesta syntetiska tennissträngar är uppbyggda av polymerer. Det gäller exempelvis polyester, nylon och multifilament.

Polymerer består av långa molekylkedjor som kan röra sig, sträckas och ordna om sig när materialet belastas. Hur lätt dessa kedjor kan röra sig påverkas av temperaturen.

När temperaturen stiger får molekylerna större rörelseenergi. Materialet blir då mjukare och kan töjas lättare. När temperaturen sjunker begränsas rörelsen och strängen blir styvare.

Tennissträngar är dessutom viskoelastiska. Det innebär att de både beter sig elastiskt, ungefär som en fjäder, och långsamt förändras över tid.

Två viktiga processer är:

Spänningsrelaxation
Strängen hålls på en bestämd längd i racketen, men dragkraften minskar gradvis.

Krypning
Strängen fortsätter långsamt att förlängas när den belastas.

Det är därför en racket tappar strängtryck även om den bara ligger oanvänd. Temperaturen kan påverka hur snabbt dessa processer sker.

Vad visar tester på tennissträngar?

Tennis Warehouse University har tillsammans med fysikern Rod Cross undersökt hur olika tennissträngar reagerar på temperaturer kring 0, 20 och 40 grader.

I testet ingick strängar av bland annat:

• polyester
• nylon och multifilament
• natursträng
• kevlar

Resultatet visade att temperaturen påverkade samtliga strängars styvhet, men i mycket olika grad. Mellan 20 och 40 grader minskade styvheten bara marginellt för vissa modeller, medan andra blev mer än 10 procent mjukare.

Det betyder att två strängar av samma materialtyp kan reagera ganska olika på varmt väder. Resultaten visar att både materialkategori, konstruktion och materialblandning har betydelse.

Exempel från testet:

Det går alltså inte att säga att alla polyestersträngar eller alla multifilament reagerar på exakt samma sätt. Konstruktion, materialblandning och tillverkningsmetod spelar stor roll.

Testa hur polyester påverkas av temperaturen

Simulatorn visar en uppskattning baserad på genomsnittliga laboratorievärden. Resultatet är inte exakt för varje strängmodell, eftersom konstruktion, tjocklek, strängtryck och ålder också påverkar hur strängen reagerar.

Därför känns racketen hårdare när det är kallt

När temperaturen sjunker blir strängmaterialet styvare. Strängarna deformeras då mindre vid bollträffen och strängbädden kan kännas fastare.

Vanliga upplevelser i kyla är:

• hårdare och stummare träffkänsla
• sämre komfort
• lägre utgångsvinkel
• mer vibrationer och stötar i armen
• en upplevelse av mindre fart och hjälp från strängbädden

Det betyder däremot inte nödvändigtvis att strängarna skickar iväg bollen dramatiskt långsammare.

Tidigare forskning om strängtryck visar att skillnaderna i faktisk bollhastighet ofta är mindre än vad spelaren upplever. Känslan, bollbanan och utgångsvinkeln kan förändras mer än själva hastigheten.

När en spelare säger att strängarna känns kraftlösa i kyla kan det därför bero på flera saker samtidigt:

• strängbädden är styvare
• bollen är kallare och studsar sämre
• spelaren har svårare att komma upp i normal rörlighet
• bollens utgångsvinkel kan bli lägre

Det är den samlade effekten som märks på banan.

Polyester kan bli särskilt krävande i kyla

Polyestersträngar är generellt styvare än nylon, multifilament och natursträng. När temperaturen sjunker ökar styvheten ytterligare.

Det kan göra en full bädd polyester ganska krävande under kalla förhållanden, särskilt för:

• spelare med känslig arm
• juniorer
• äldre spelare
• motionärer med kortare sving
• spelare som använder en styv racket
• spelare vars strängar redan tappat mycket elasticitet

I tennisforum är det vanligt att spelare beskriver polyester i kyla som hård, död eller plankliknande. Vissa spelare sänker därför strängtrycket under kalla perioder eller byter till en mjukare polyester, hybrid eller multifilament.

Det är subjektiva erfarenheter, men de stämmer väl överens med mätningarna som visar att strängarna blir styvare vid lägre temperatur.

Vad händer när det är varmt?

I värme blir strängarna mjukare och töjer sig lättare. Racketen kan då kännas:

• mjukare och mer komfortabel
• livligare
• en upplevelse av mer fart
• mindre förutsägbar
• högre utgångsvinkel
• som om strängtrycket har sjunkit

För en spelare som redan använder lågt strängtryck kan en varm sommardag därför göra att bollen börjar flyga längre än vanligt.

Även här är det viktigt att skilja mellan två olika effekter.

Den första är den tillfälliga effekten av att en varm sträng är mjukare. När temperaturen återgår till det normala återfår materialet i stor utsträckning sin tidigare styvhet.

Den andra är att värme kan påskynda en bestående förlust av strängtryck.

Värme kan ge bestående tryckförlust

I temperaturtestet undersöktes även vad som hände när redan uppspända strängar värmdes till 40 grader. Resultatet visade att värmen ökade förlusten av strängtryck tydligt. Beroende på strängmodell var tryckförlusten ungefär 30–76 procent större än vid rumstemperatur.

Det betyder inte att strängen tappade 30–76 procent av sitt totala strängtryck, utan att själva förlusten ökade så mycket jämfört med referensmätningen.

Förklaringen är att värmen gör molekylkedjorna mer rörliga. De kan då ordna om sig till ett läge med lägre inre spänning. När strängen senare svalnar återkommer inte hela det förlorade strängtrycket.

Det är också därför du bör undvika att lämna racketen i en varm bil. Temperaturen där kan snabbt bli betydligt högre än utomhus, särskilt i direkt sol. Om racketen ligger kvar länge kan värmen påskynda spänningsrelaxationen och göra att strängtrycket sjunker snabbare än normalt.

Ta därför helst med racketen in och förvara den i en jämnare temperatur.

Den viktiga skillnaden är alltså:

Kyla förändrar framför allt hur strängbädden känns för stunden. Stark värme kan dessutom påskynda en bestående förlust av strängtryck.

Påverkas alla strängmaterial lika mycket?

Nej. Hur mycket temperaturen påverkar strängen beror både på materialet och på den enskilda strängens konstruktion.

Polyester

Polyester är generellt styvare än nylon, multifilament och naturtarm. I kyla kan strängbädden därför kännas ännu fastare och mindre förlåtande. I värme blir strängen mjukare, samtidigt som den kan tappa strängtryck snabbare.

Det märks ofta extra tydligt på en polyestersträng som redan har spelats länge. Den kan kännas hård och livlös i kyla, men mjukare och mindre förutsägbar i värme. Ett lägre strängtryck betyder alltså inte nödvändigtvis att strängen fortfarande har bra elasticitet.

Nylon och multifilament

Nylon och multifilament är vanligtvis mjukare än polyester, men även dessa material påverkas av temperaturen. Hur stor skillnaden blir varierar dock mycket mellan olika strängmodeller.

Flera nylonbaserade strängar i testet förändrade sin styvhet mer än polyestersträngarna. Det innebär att även ett multifilament kan kännas märkbart annorlunda mellan en kall utomhusbana och en varm sommardag.

Bör du anpassa strängtrycket efter temperaturen?

Det finns ingen exakt formel som fungerar för alla spelare och strängar.

Hur stor temperaturens påverkan blir beror bland annat på:

• strängmodell
• strängmaterial
• strängens tjocklek
• racketens strängmönster
• ursprungligt strängtryck
• hur gammal strängningen är
• hur länge racketen varit i temperaturen
• vilken boll som används
• banunderlaget
• spelarens egen känslighet

I diskussioner mellan spelare förekommer justeringar från ett halvt kilo upp till flera kilo.

För de flesta spelare är det klokt att börja försiktigt.

Vid kallt väder

Om racketen känns för hård kan du prova att:

• sänka strängtrycket med 0,5–1 kg
• använda en mjukare polyester
• undvika en gammal och stum polyestersträng
• värma upp kroppen ordentligt före spel

Vid varmt väder

Om racketen känns för livlig och bollen börjar flyga kan du prova att:

• höja strängtrycket med 0,5–1 kg
• välja en sträng med bättre tryckstabilitet
• skydda racketen från sol och varma bilar

Det är dock ofta bättre att göra små justeringar än att direkt förändra strängtrycket med flera kilo.

Proffsen har ofta flera alternativ

På proffstouren har spelare ofta flera likadana racketar tillgängliga, ibland strängade med något olika strängtryck. Det ger möjlighet att byta racket om temperaturen, luftfuktigheten, bollarna eller spelkänslan förändras.

En racket med något högre strängtryck kan passa bättre när förhållandena är varma och bollen flyger mer, medan en lösare strängning kan ge mer hjälp när det är kallare och spelet känns långsammare. Skillnaderna mellan racketarna är ofta små, men för en professionell spelare kan även små förändringar vara märkbara.  

För de flesta motionärer behövs förstås inte flera racketar med olika strängtryck. Men principen visar varför samma strängning inte alltid känns likadan under alla förhållanden.

Behöver motionären bry sig?

För de flesta motionärer finns det ingen anledning att ändra strängtrycket så fort temperaturen varierar några grader.

Behåll din vanliga strängning så länge racketen känns bra.

En justering blir främst relevant om du ofta upplever att:

• racketen blir för hård under kalla månader
• armen börjar reagera vid vinterspel
• bollen flyger betydligt längre under sommaren
• du växlar mellan kall utomhustennis och varm inomhushall
• du spelar matcher under mycket olika förhållanden

Börja då med en liten förändring på ungefär ett halvt till ett kilo och utvärdera därifrån.

Slutsats

Temperaturen påverkar tennissträngarnas styvhet och elasticitet, men skillnaderna är oftast måttliga. Effekten är inte heller så enkel som att strängtrycket bara går upp eller ned.

Kyla gör strängmaterialet styvare och mindre elastiskt. Racketen kan då kännas hårdare, stummare och mindre förlåtande. Värme gör i stället strängarna mjukare och mer töjbara, vilket kan ge en livligare känsla och högre utgångsvinkel.

Stark eller långvarig värme kan dessutom påskynda spänningsrelaxationen och ge en bestående förlust av strängtryck.

Samtidigt förändras även bollens studs, luftmotståndet och hur lätt spelaren kommer upp i normal rörlighet. Därför är det hela spelmiljön – inte bara strängarna – som gör att tennis kan kännas annorlunda en kall vårdag jämfört med en varm sommardag.

För de flesta spelare räcker det att känna till tre saker:

• Polyester kan kännas tydligt styvare i kyla.
• Racketen bör inte förvaras i en varm bil.
• Börja med små justeringar på 0,5–1 kg om vädret tydligt påverkar spelet.

Det finns ingen exakt regel som passar alla. Den bästa inställningen är fortfarande den som ger dig rätt balans mellan komfort, kontroll och en förutsägbar träffkänsla.